Mutter.

Ont i hals, rygg, nacke och snor i näsan.

Nej, jag är inte frisk och det suger hästbajs. 

För jag har inte tid med någon sjuka för tillfället, inte nästa vecka heller, eller veckan efter de för den delen. Jag hoppas stenhårt på att jag är pigg och kry i morgon. För då beger jag mig mot Sörping och forumteaterfestival. Men jag har tagit det lugnt i dag, legat i sängen och sett på film och ätit chips. 

Lugnet har fallit över Norrköpings minsta kollektiv.

Sixten ligger i en saccosäck och sover, jag slötittar på teve och tänker gå och lägga mig med kisse och korsordstidning snart.

Ja. Jag har haft en rätt intensiv dag i dag.

Med rep inför forumteaterfestivalen och sen lektion med onsdagsgruppen. 

För i helgen smäller det. Sörping här kommer jag. Festival och forumteater för hela slanten. Ser verkligen fram emot detta. Bara snoret kunde flytta på sin så är jag nöjd.

I går kväll klockan åtta fick jag en förfrågan om visning, absolut sa jag.

Och där försvann min efterlängtade sovmorgon. Samma sak i morgon. men då tänker jag sova middag när jag kommer hem efter visning.

Iaf. Min måndag har varit roligt och intensiv. Strax efter min visning av klar gick brandlarmet. Och trapphuset fylldes med rök. Ingen fara på taket, det var övning. Jag var en av de få som fick reda på övningen, eftersom jag hade barn i mi grupp. Efter visning och genomgång hade jag lite tid att döda innan nästa aktivitet, lunch med Djurens Rätt Riks. Det var roligt att få ett ansikte på de namn jag läst och hört så många gånger.

Nu har jag precis ätit middag och med ett halvt öga på Top Model, jag är trött med pepp efter lektionen med barnen, de är så himla fina mina barn.

När jag läste Kulturpedagogik i våras mins jag att vi pratade om just arbetskläder i visningssammanhang och det fanns ett kapitel i en av våra kursböcker som behandlade frågan. Jag har aldrig reflekterat över arbetskläder vs privata kläder. Eftersom jag altid har haft sekelskifteskläder när jag jobbat på Bunge. Inte heller när jag började på Arbetets Museum har jag behövt bry mig om vad jag sätter på mig, men tanke på att jag altid kör svart när jag göra dramavisningar i Industriland. I höstas kom Myran till som repertoar och då är det givetvis myrdräkt.

Men nu när jag även visar Mysteriet med staden så måste jag tänka vad jag sätter på mig, den funkar inte med trasiga jeans och tröja med för mycket tryck. Då lyser mitt privata för mycket, och jag har redan mitt hår och piercing som lyser mitt privata.

Samtidigt tycker jag att det är väldigt skönt med arbetskläder. För jag slipper tänka. Det är någon annan som har bestämt att nu är detta dina kläder, givetvis är det en fördel om jag trivs i kläderna. Och när jag sätter på mig arbetskläderna börjar oxå arbetsdagen, när jag för sätta på mig mina egna är jag civil. Jag gillar den fysiska handlingen som blir mellan ledig och i jobb. 

Mitt ego mår i regel grymt bra att jobba helg på Hotellet. I går mådde mitt ge ovanligt bra. Jag kan nog konstatera att jag är en barnmagnet och något som jag får acceptera. En mamma till en lite flicka kom fram och sa: Du har lite stjärnstatus just nu, så att du vet. Och så tittade hon med en menande blick på sin fyraåriga dotter. En åttaårig pojke kom fram och frågade Hur har du lärt dig dansa så där bra. Så nog är jag en bra lekvärd alltid, fast jag vet inte vad jag gör. Kidsen tycker att jag är cool, jag får väl dra till med generna på den frågan oxå.

Annat spännande som hände  under kvällen.

När jag stod och hoppade till en av förra årets hits från melodifestivalen kommer familjen Klintberg från Gotland in i Zanzibar. Fatta hur paff jag blev. Jag vet inte om de hade känt igen mig i den miljön utan namnskylt ärligt talat. 

Även nere i lekrummet fanns det gotlänningar, en mamma bördig från Stånga. Vi kände dock inte varandra men hon känner en av mina kollegor på Arbetets Museum. 

Jahaja.

Ny dag och nya äventyr.

På programmet står jobb och åter jobb. Först visning av Mysteriet med Staden för museets vänner. Jag kan inte låta bli att bli lite nervös, med tanke på att det är min andra visning i den utställningen, eller tredje om man räknar introt med kommunalgruppen förra veckan. I kväll barndisco i Kålis. Trodde att förra helgen skulle bli min sista på dansgolvet, men så blev det icke. I dag rockar jag igen. Har bränt ytterligare en skiva utan melodifestivalhits, jag kräks på den musiken nu kan jag ju säga. Så i kväll ska jag lära barnen att Doris är bra.

Nåväl.

I går blev vi klara med Alter Egos bokföring och firade med isglass. På kvällen hade jag och kisse fredagsmys med ostbågar och fredagsunderhållning på teve.

Jaha. De går att läsa på helagotland.se i dag.

Ulveaus får inte dispens på sitt bygglov innanför strandskyddet. Detta är avgjort i högsta instens och går inte överklaga.

Och inut i mig är det en lite miljöaktivist som hoppar av glädje. För nej, jag tycker inte att någon ska få bygga innanför strandskydd oavsätt om man heter Kalle Petterson och bor på Sudret eller om man heter Björn Ulveaus och är kändis och vill bygga studio.  

I går kväll somnade jag med handen på Sixtens mage. Han spann och myste.

Klockan halv sju i morse spann han igen. I mitt öra. Sen han han en lång kamp där han ömsom tvångsgosade med mig ömsom försökt få upp mig ur sängen. Genom att spinna, lukta mig i ansiktet. Lägga sin tass med utsträckta klor på min arm och på mitt ben. Och när de inte hjälpte pipa eller köra in en klo i armen.

Ja. Nu är jag uppe, till kisses stora lycka. Men min sovmorgon blev lite lidande, har vaknat ca 15 ggr sen halv sju. Fast jag älskar min lilla luddboll till katt iaf.