I bland är det inte lätt att vara Sixten.

I dag plockade jag fram kopplet. Sixten gick raka vägen till balkongdörren. Jag sa, Sixten vi ska gå ut till stenarna, de tycker du ju är kul. Så jag tog Sixten under armen och gick ner i trapphuset. Grannen dammsög och Sixten tyckte de lät otäckt. Ute sprattlade han som en tok. Jag släppte ner honom vid stenarna och han vände på tassen och drog tillbaka hem. Ett barn skrek och en familj skulle hälsa på någon släkting på Norrköpings lyxigaste äldreboende. Småbarn cyklade om kring. Sixten blev rädd. Och lite räddare och sen jätterädd. Jag tog sprattelkatten under armen och gick hem. Då blev han glad. Hemma i tryggheten gick vi ut på balkongen.  

... I bland dyker man på det.

Något som är riktigt bra. Som för ett par veckor sedan, jag och sambon skulle se film tänkte vi. Jag han se första kvarten på Så ska det låta. Vid det ena pianot satt Cockies n Beans. Oj, i min lilla låda, de var riktigt bra. Dock finns bara en låt på Spotify med den, en Cohenlåt. Hittade deras myspace oxå, så där finns lite mer. 

Ett het tips iaf. 

Grymma tjejer. 

Grym musik.

Klockan pep upp mig vid sju.

Frukost och kaffe till Nyhetsmorgon.

8.15 befann jag mig på museet för att askultera på en visning av Mysteriet med Staden, en utställning som jag ska göra min första visning av söndag. Sen en visning i Industriland, men en lite paus och kaffekopp emellan. Jag har inte gjort någon gymnasievisning på ett tag och var lite nervös. Men det gick bra, klassen verkade nöjd och lärarna var helt klart nöjda. Sånt är alltid kul att höra.

Och sen lunch innan tripp till Nyköping och Coop för ansiktsmålningsjobb. En heldag på jobb med andra ord.