Gjorde veckans sista disco och lekvärdsjobb för denna vecka på VMH i går. Vilket drag. Dansade som en tok och hade lyckan att få god mat från köket.

Så här är det va.

Som vegetarian måste man gå upp i köket och hämta sin mat. De som jag brukar få är pannkakor eller tråkig köpt grönsaksbiff + potatispuré (läs mos) i bland med bea till. I bland har jag fått potatisgratäng.  Pannkakor får man när köket inte har tid att göra nått annat. I går fick jag lyxmat, just för att jag kom halv sex, som är en bra tid för köket att kicka i gång specialkost. Så jag åt kikärtsbiffar, potatishalvor i ugn, varma grönsaker + kantareller och skirat smör.  Grymt gott. 

Yhoho.

Tre dagar på VMH. Tre dagar med ballonghundar, tigrar och pannkakor.  Tre dagar med barndisco och Eric Saade. 

Två  av dessa dagar är avklarade. En är kvar, det är kvällen. 

Det är bara peppa. Peppa gärnet. För i kväll ska bli en grym kväll på dansgolvet.

De senaste året har jag knappt varit ute en lördagkväll och dansat. De går lätt att räkna gångerna på ena handen. Men jag har dansat tillsammans med barn nästan varje lördag iklädd tigerören. Denna höst har det blivit lugnare, inte lika många alls.

Å de har nästan varit som att jag saknat Erica Saade och Den Där Måns.

Med betoning på nästans. 

I torsdags var det ganska lugnt. Både på dansgolvet och innan. I går var det mer drag. Många ballonger och många barn som dansade. 

I går åt jag nostalgimackor till frukost.

Vit formfranska, sån där som är skitsvår att bre smör. Hos farmor när jag var liten fick man alltid vit formfranska med Hushållsost eller skinka med gurka på. I bland fick man frallor. Jag åt mina mackor md ost och paprika i går  och fick en liten känsla av att vara tio år igen.

Har oxå kollat in några klipp av Varan-Tv. Varanteaterns teveprojekt.

Kommer ni i håg? Här är nog favoriten.

Det var oxå Varan-Tv som gjorde Kremel High som en del i programmet Jupiter

Undra vad som hända med Varan-killarna? en av dem har jag sett i andra sammanhang efter, men de andra?! Håller de fortfarande på?!

Så. Jag kunde inte låta bli. 

Säger bara  Wikipedia. Och jag fick lära mig något nytt. 

Ni vet, Tyskarna från Lund. det är ett Projekt av Varanteatern.  Det hade jag inte en blekaste om. Onödig men rolig info.

Det bor en röd manlig plutt i min lägenhet, nej jag menar inte Ricky. Jag menar Sixten. Sixten Katt. Han bar bott hos mig i drygt ett år.

Och jag begriper inte hur mitt liv såg ut innan Sixten.

Iaf denna förmiddag har Sixten krävt uppmärksamhet. Han har ogillat att jag suttit vid datorn, innan dess ogillade han att jag sov. han jobbade hårt på att få upp mig ur sängen genom att krafsa lite försynt på mina tår samtidigt som han pep sitt mest Å vad det är synd om mig som är vaken helt själv pip.

Jag gick upp, å då var han nöjd. Nästa projekt var att gå i väg med en lite tygväska som jag har örhängen i. Han började med att ta ner den från bordet bredvid sängen. Tog den i munnen och knatade i väg. Efter en stund kom han tillbaka. Jag hittade väskan i badrummet. Nu sover han dock, på sin favvo tröskel.

För en tid sedan var jag på kulturpolitisk debatt här i stan.

jag gick där i från ganska arg och inlägget finns här för den som vill läsa igen.

Men en annan sak som jag inte skrivit om som kom upp under debatten var Fin Kultur och Ful Kultur finns det? Några i panelen (läs majoritet allians partierna)  sa att nej, det finns inte ful kultur allt är kultur. Klart som fan att det finns ful kultur. Konstnärliga uttryck som inte platsar i finrummet. För att gå och titta på opera en lördagskväll eller se Symfoniorkester (som för övrig är Norpans stolthet verkar det som) klassas högre än att gå och se ett garageband på Kulturhuset. Att sätta sig på Ösgötateatern  eller ennu bättre Dramaten ger oxå högre status än att se Marieborgs elevernas slutproduktioner.

Dansbandskampen, som drar mängder med folk eller alla dansband som turnerar runt bland folkparker och folkets hus.  De kommer ju aldrig komma upp i samma nivå som Symfoniorkestern gällande kulturstatus. Eller en Beck-film vs  en Bergman-film. För den som gillar Beck har dålig smak. Eller?

Ska man prata om dåligt eller bra gällande kultur? Det kanske handlar om tycke och smak. Känsloläge och referenser. Och ärligt, jag ser hellre ett avsnitt Top Model än går på Östgöta Teatern. Bör kanske tilläggas att jag  inte inte Östgöta Teatern, jag är sett en hel del föreställningar där, men har aldrig någonsin gått där i från med en wow-känsla i magen. Så som det ska vara när jag ser något på scen.

Klart det finns finkultur och fulkultur.

Och jag tror inte det spelar någon roll vilken kultur vi får i oss. 

Huvudsaken är att vi får kultur. 

Har haft en ganska vidrig låt som snurrat i mitt huvud sen valet. Det är MUF.s vallåt. Det är nästan så man tror att det är ett skämt. Men det är allvar, och det gör mig lätt mörkrädd. 

Jag mins när SVT började sända Expedition Robinson för över tio år sedan. Jag och mamma satt bänkade framför teven varje lördagkväll, följde programmet med stor iver. Pappar gick en promenad varje lördagkväll och kom hem strax innan nio.

Sen har Robinson ändrat form, programledare och tevekanaler. Ettan har sänd ganska många säsonger, trean har varit med i leken och nu är det fyran som råder över programformatet. Med en skrikande  Paolo som programledare. Det blir fortfarande löp av programmet, dock inte lika många som i början. Det verkar inte vara lika intressant längre att skriva om paktbildande på någon söderhavsö där svenska lever vildmarksliv och tävlar  mot varandra. 

Jag har sett lite av årets program. Inte följt direkt men sett lite här och var och i bland ett helt avsnitt. I dag läste jag två artiklar på aftobladet. Den ena om hur Jossan svalt i Robinsson och jag tänker. Hon vet mycket väl (eller borde veta, med tanke på att programmet sänts i över tio år) vad hon gav sig in på, det skulle inte bli mycket att äta, det skulle bli skitigt, det skulle bli ett helvete. Läkare har tydligen velat ta henne hur tävlingen pga hennes låga vikt , men hon har inte velat och en näringsfysiolog  uttalar sig i artikeln om att hon näst in till är anorektisk. Där reagerar jag lite (läs mycket), ja hon har säkert de fysiska symtomen på en ätstörning, men kanske inte de psykiska (det framkommer inte av artikeln iaf.) Ätstörningar är så mycket mer än en låg vikt, och den debatten tänker jag inte gå in på just nu.

Jag suckar och undrar varför är hon där?! Vilket fler gör i kommentarer till artikeln. Dessutom har hon sagt att hon hatar skogen, gillar inte att bygga kojor och vill ha en ren handduk. Råkade hon anmäla sig till fel såpa mon tro?  Men jag undrar oxå vad är det som driver någon att vara kvar, trotts att man hatar allt som det innebär? det ger henne iaf lite cred. Hon är envis och för att kunna överleva måste man ha någon form av jävlar annamma. 

Iaf. Jag skulle ALDRIG anmäla mig till den typen av program. Jag skulle aldrig utsätta mig för allt de där. Dessutom vet jag att jag skulle rasa i vikt och jag tänker aldrig någonsin utsätta mig själv och min kropp för de helvetet  igen. Jag skulle aldrig utsätta mig för de psykiska spel som bildas i den typen av program heller, det är inte ett socialt spel, utan ett psykiskt.

Och jag förundras över  vissa deltagares oförmåga att tänka sig in situationen. Det kanske är lätt att sitta hemma och säga detta men någon stans måste väl människor förstå, vad händer med mig om jag är på en ö, utan mat, jag ska överleva och jag ska tävla i ganska hårda fysiska tävlingar. Klart att många kollapsar både fysiskt och psykiskt det är inte ett dugg konstigt.  Men själv insikt är något som fler borde skaffa sig, även personer som söker Idol borde få en dos sådant.

Fredag.

Ett teamkampspass i Kolmårdsskogen sen helg. En hel fredagskväll och en hel latlördag att se fram emot.

I går jobbade jag på Hasseludden. En blandad grupp med både engelsk och svensk talande. Jag blev helförvirrad, visste inte alls på vilket språk jag skulle prata. Någon frågade mig något på svenska, jag svarade på engelska.  Tillsist kunde jag nästan bara skratta. Men det var en jätterolig grupp och när jag sa att jag var språkligt förvirrad sa de att det är vi oxå.

Kan även konstatera att jag hittar till Hasselhudden och på Hasseludden.  

Eftersom  Christina som jag jobbade med aldrig varit där fick jag vara vägvisare.