Swisch så det. Så var det torsdag.

Min hjärna är överbelastad av intryck, möten och en arbetsdag med karlar i klimakteriet.

Så nu stänger jag av hjärnan, spelar Bubbelshooter, dricker kaffe och laddar batterierna för en ny arbetsdag.  För, hur var det nu?! Jo, i morron ska jag befinna mig på möte på ett av mina jobb, som representant för ett annat jobb och lite för det tredje jobbet. Sen ska jag jobba på det fjärde jobbet, sätter jag på mig ett par renhorn har jag prickat in alla fem. Men det tänker jag inte göra. Nån måtta får det vara på härligheten.

Någon borde forska i det.

Det manliga klimakteriet. För vad händer när (många) män passerar 50...  

Jo de slutar lyssna, de ser inte det uppenbara, de kör sitt eget race och tror att hela världen kretsar kring dem.  Med risk för att låta som en manshatande bitterfitta och radikal feminist. Vilket jag inte är. Feminist jo, men inte det andra.

Men efter att ha jobbat med män över 50 är det ett konstaterande.

Och jag blir trött.  Någon borde förvisso forska i mans och skägglossning oxå. För i bland verkar det som att män oxå ha någon form av PMS-besevär.

För vad är det som gör att det ska ta så himlans lång tid innan kvinnor och män kan mötas på lika villkor. Frida Stéenhoff var en klok kvinna som sa extremt mycket kloka saker för hundra år sedan. Läser man hennes texter i dag, kan det lika gärna varit skrivet i dag.

Mutter mutter mutter.

Övervikt, undervikt och alkohol.

Vad är egentligen normalt. Att äta, att dricka, att väga, när och hur och var?!

I tidningar finns ett flertal artiklar och krönikor om ätstörningar, vad det beror på, behandlingsmetoder, hur det är att leva med osv. Här följer ett exempel

På teve kryllar det av program som ska hjälpa personer att gå ner i vikt, eller dokumentärer om extremt överviktiga personer (som nån form av avskräckande exempel kanske) Och på allt du köper i affären finns en liten siffra om hur många kalorier just denna knäckemacka innehåller, eller just den chokladbiten, allt för att hjälpa oss att banta och tappa i vikt. Du kommer inte undan någon stans, på teve och på nätet finns reklam för viktminskningsföretag.

Har vi glömt vad som är normal i dag?!

Vad som kroppen mår bra av?!

Vad som är lagom?! 

Kan vi inte lyssna på kroppen egna signaler längre, har vi glömt hur det känns att vara hungrig och mätt? För det känns som att det finns fler som lever med en ohälsosam vikt (åt ena eller andra hållet) än vad som lever med en sund och "normal" vikt. Det kanske bara är min upplevelse, jag vet inte.

Samma sak gäller alkohol. 

Allt fler tar ett glas mitt i veckan, afterwork, ett glas vin till maten en torsdag, unnar sig lite, allt fler dagar i veckan och allt mer vid varje tillfälle. 

Det finns betydligt fler alkisar i Sverige än dom som sitter på bänken utanför Konsum och väntar på att Systemet ska öppna klockan tio. Alla lådvinspimplare runt om i landets alla hörn. Alla de som går ut varje helg och dricker sig redlösa. Egentligen handlar det väl inte om hur mycket de dricker, utan snarare, vad händer om de inte dricker? Vad är det för känslor som kommer då?

Många frågor och få svar. 

Men det är just det som snurrar, frågorna. Vad det är för samhälle som vi lever i, att många skadar sina kroppar. I bland på grund av okunskap  ibland i just skadande syfte för att lindra något annat. 

Jaha.

Några dagar in i januari. Några dagar in på det nya året. Jag har fått skiva 2011 ett par gånger redan.

I går satt vi (jag och Maria) med Alter Egos bokslut (heter det så... bokföring, balansräkning, verksamhetsberättelse, ja allt det där papper och siffer joxet som man måste göra)  Vi blev klara, vilket känns hur bra som helst. 

I dag är det lördag.

Ledig lördag. 

Planen är att jag ska städa, diska och tvätta. 

Men jag har inte kommit längre än att jag ätit frukost och fått mensvärk.

Fast de är väl bara att ta tag i det där, så får jag se på Ebba och Didrick sen.

Belöning är bra saker.

Många tycker att svensk film är skit. Rakt igenom.

Jag är inte beredd att hålla med där. Det finns en hel del bra svensk film.

Men det det görs en hel del riktigt usel film i detta land oxå.

I går visades ett sånt exempel, Göta Kanal 2. Hu. Riktigt dåligt. Några av de saker som jag verkligen störde mig på var användande av dialekt. Eller rättare sagt, försöket att använda sig av dialekt. Dialekter är roligt, jag gillar det. Men, då ska man ha skådisar som behärskar dialekten.  Alla Bibibibibi-roller i Kanalfilmen försökte prata Östchtska men mer eller mintre lyckat resultat. Oftast ganska olyckat.  Löjligt.

Sen hur några skådisar kan välja att tacka ja till roller i den typen av filmer det begriper jag inte heller.

I kväll sänds Göta Kanal 3, jag undrar om det går att göra en sämre film än 2.an och funderar allvarligt på att ta fram skämskudden och titta.  Framförallt går det inget annat på teve i kväll. Och jag saknar ju som sagt den där kabeln för att DVD.n ska funka. 

Måndag

En dag på kontoret.  Jag och Maria satt på ABF och jobbade hela dagen. Vi kom fram till många fina saker och var otroligt effektiva och duktiga. Klapp på huvudet och dunk i ryggen för oss.

Tisdag

Hemmajobbdag. Det var inte fullt lika produktivt kan jag ju säga. Men jag diskade iaf.

Onsdag

Kontoret igen. 

Två punkter stod på dagens schema. Vi klarade av dessa på ca 2 timmar + lite kaffe med resterande ABF-folk. Jag gillar de där med att dricka förmiddagsfika med kollegor. Det händer inte så ofta i mitt liv. Brukar passa på att hänga lite på 2-fikat på museet om jag jobbar  så att det funkar.

Efter mötet gick vi ner till Butiken-som-säljer-teknik. Jag shoppade mig en DVD-spelare. Mitt livs första när tilläggas. Sen kom jag på den lilla detaljen, den där kabeln som man ska ha mellan spelaren och teven för att kunna titta på film. Den, Den lilla lilla kabeln, den glömde jag köpa.  Så det får bli ett besök i Butiken-som-säljer-allt-möjligt-mellan-himmel-och-jord, Läs Cleas Olsson på fredag.

När jag kom hem där på eftermiddagen så upptäcker jag att Sixten tydligen hamnade i klädkammaren i morse innan jag gick iväg på jobb. När de hände är svårt att säga. Men från klädkammardörren kom ett ynkligt, läs hysterisk pip när jag klev in innanför dörren.  Han har iaf inte varit hunrig, påsen med torrisarna förvaras där inne och den var lite öppen. 

Nu sover den lilla hårbollen i min säng. Ganska oskadad efter dagens äventyr.

Ja.

Sista dagen på julledigheten. I morron börjar allvaret igen.

YCT Skäggetorp. Här kommer vi.

Gårdagen underhöll mig med film.

En engelsk romantisk komedi

En animerad barnfilm

En svensk guldbaggebelönad