LillaQ- Tror på att det går att förändra välden.

Direktlänk till inlägg 25 oktober 2014

En liten text om mens eller ett mensliv.

Av Maja - 25 oktober 2014 10:53

Efter att ha sett denna veckas avsnitt av Kobra som behandlar mens i konsten fick jag inspiration att dela med mig av mitt mensliv.

 

Mitt förhållande till mens är aningens komplicerat. Vi har levt ihop i typ 17 år, eller ja, om vi ska vara petnoga så är det väl typ 15 år eftersom att det kom en ätstörning i vägen och mensen försvann under en period. Om jag gör en snabb räkning på detta innebär det att jag genomlevt ca 900 dagar med blod varav ca 360 dagar har inneburit extrem smärta.


Hur som, första gången jag såg blodet i trosorna var jag 12. Det var på jullovet i sexan. Jag var ett barn fortfarande men helt plötsligt var jag på väg in i något annat. Jag har aldrig tyckt att mens varit speciellt magiskt, fantastiskt, roligt eller vackert. Snarare något jobbigt som poppat upp som gubben i lådan typ varje månad och som gör att jag helst vill ligga kvar i sängen, dra täcket över huvudet och umgås med värktabletter och vetepåse.


De första fem-sex åren försökte jag räkna för att hitta någon form av logik i det hela. Utan resultat.  När mensen gjorde en paus i mitt liv var min reaktion; fasen vad skönt nu slipper jag den här skiten ett tag.  Så här i ganska vuxen ålder skaffade jag mig en mensapp och hör och häpnad, mensen har blivit jämn(!) den kommer nästan på dagen enligt den lilla appen.


Sen kommer vi till de där med att pratar om mens. Jag tycker inte att jag har något vidare problem om att prata om min komplicerade relation men det som stör mig är att så många säger att ”allt” är normalt. Jag minst första menssnacket med skolsköterskan, detta var på våren i årskurs sex. Jag hade alltså redan passerat gränsen för barn och ”något annat.” Det vi fick höra var att ”allt är normalt” vissa har ganska svår mensvärk, vissa har ingen alls, vissa har en väldigt jämn cykel, vissa har en ojämn. Allt är normalt. Fast, så här i ganska vuxen ålder har jag insett att min mensvärk kanske inte är så normal, eller ja, det är väl inte konstigt att det gör ont men jag ska inte behöva stå ut med den som jag gjort i alla år. Sen att jag fortfarande inte tagit tag i det är en annan femma. Och varför har jag inte gjort det? Jo, mellan varje blödning glömmer jag bort hur vansinnigt ont det gör. Det är först när jag ligger där med vetepåsen och tagit första värktabletten lite för sent så att den (och de andra) inte har någon som helst effekt. Det är då jag borde plocka upp telefonen och ringa det där samtalet. Men just då orkar jag inte och tänker; jag tar det sen. Sen kommer aldrig.


Jag försöker tänka att mensen är något som betyder att min kropp fungerar och att den mår bra. Men allvarligt, det är väldigt svårt att tänka i det banorna det första två dagarna av månadens blödning.  Och jag önskar att jag kunde skrika Hurra för mensen. Men det kan jag inte heller. Däremot kan jag skriva och säga; Vi måste snacka mer om det här!

 
ANNONS
 
Ingen bild

Malin

25 oktober 2014 17:32

Jag håller med! Så fort det handlar om kvinnor och snippan så är allt sååå noooormaaalt. Blir helt galen, själv har jag haft mens nästan konstant i snart 9 månader. 9 MÅNADER. Kommer håller på i nästan 1 vecka uppehåll på 2-3 dagar och så börja om igen. Provar mini

Maja

7 november 2014 17:26

Det är ju helt galet!!

 
Ingen bild

Malin

25 oktober 2014 17:35

Skit mobil...

Testar minipiller och det är bara normalt. Så arg just nu. Och trött. Trött på att allt är så normalt och inget att prata om. Och arg på mig själv som inte kräver att få byta till något annat som funkar för mig och för att jag har fortsatt äta som i 9 jävla månader.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Maja - 23 januari 2015 09:52

  Nu. Sähär typ dryga veckan efter så måste jag få ut lite tankar i text. Men jämna mellanrum så blossar diskussionen upp. Jag syftar nu på att Zara Larsson gick ut och sa att hon vad nöjd över att hon gått upp i vikt och att lite celluliter har vä...

Av Maja - 5 juni 2014 13:05

  Jag börjar bli smått allergisk mot ordet hälsa. Men vad betyder det, egentligen. Jag gjorde ett litet försök att slå upp hälsa och kan konstatera att det verkar vara ett ord som är svårt att definiera. Och jag har märkt att den stora massan inte ...

Av Maja - 18 januari 2014 21:28

I går, fredag såg jag första avsnittet av Fittstim-Min kamp, sedan dess har jag inte helt slutat tänka på programmet, eller dig. Känner att det är en del jag behöver säga. Men hur? Så jag gör så här i. För en del av mig blir så jävla arg, en annan de...

Av Maja - 16 november 2013 10:18

  Sitter och ser på Nyhetsmorgon som i dag enbart handlar om Filippinerna och tyfonen som drog fram där för en vecka sedan. Landet är i kaos, bilderna som visas är hemska, byra, städer, samhällen som bara är borta, sönderblåsta. Just nu pågor ett e...

Av Maja - 11 november 2013 17:26

Julia Skott  uttalar sig just om detta i SvD i dag. Att vi lever i ett ätstört samhälle. Åh jag kan bara hålla med, varje dag kommer jag på ett eller annat sätt i kontakt med någon form av kroppskanik, hälsohets eller matfixering. Det kan vara i lucn...

Presentation


Poesi och visor är inte saker som man hittar, utan det är saker som hittar än, och det enda man kan göra är att gå där det kan få tag i en. - Nalle Puh

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ LillaQ- Tror på att det går att förändra välden. med Blogkeen
Följ LillaQ- Tror på att det går att förändra välden. med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se