Sitter här med sömnen i ögonen och morronkaffet bevid mig. Egentligen det inte tidigt, klockan är kvart i nio. Jag är upp vid den här tiden på vardagar (för det mesta iaf) Men i dag är det lördag, då blir det automatiskt tidigt.

Iaf, varför är jag uppe?!

Om en stund ska jag bege mig till konoter, få på mig en björndräkt. Antingen kommer jag förvandlas i Isbjörnen Iso eller Björnen Bruno under dagen. Man hittar mig i Skäggetrop utdelandes pepparkakor och julskum.  

Ja, de har många fördelar. Inte bara att man får bestämma när man vill äta godis och kakor. Man blir bjuden på julfester oxå. I år har jag fått tre inbjudningar, en från AG, en från Arbetets museum å en från Bungemuseet. Jag kommer dock bara gå på två av dem, de som är här i Norrköping.

Gillar inte November. Det är bra kallt, blött och Baltgrått. Hela tiden.

Men ibland händer det roliga saker i November oxå. Med betoning på ibland.

Annars är det mest en vänta på December, med mys, glögg och pepparkakor.

Ja, som sånna i blandsaker. 

Att Ricky kommer på besök. Eller få höra att man gör ett skitbra jobb med barnaktiviteter på Hotellet. Sånt är kul. Hade en sån ibland helg nämligen. Satt och fikade med Ricky på Museet efter min visning, vi satt och var svart klädd, kulturella och pratade teater. Sen jobb på Hotellet, bästa discot på länge. och vi fick verkligen beröm för vårt arbete, det var grymt kul!

Så som sagt. I bland händer det bra saker i November oxå.

Lycka. Lycka. Lycka

Sixten har sovit sin första natt i min säng.

Jag lovar, det är sant!

För ett par veckor sedan av han livrädd så fort man satte den lilla parveln i sängen. Nästa steg var att locka upp tussen i sängen med hjälp av flärp. Han var kvar kanske tre minuter längre än när man bara satt honom i sängen. 

I Marres säng har han sovit länge, man aldrig på täcket. Nu ligger han sött på min säng på täcket. 

För ett par nätter sedan vaknade jag av att han bet lite i mina tår. När han kom underfund med att jag var vaken promenerade han upp till mig och kudden och ville gosa. Klockan var runt fyra på morgonkvisten. Så jag var inte på ett strålande myshumör. Men glad blev jag.

Å nu är han en säng katt. Iaf på väg att bli. Det ser ljust ut på den fronten. 

I morse. När jag öppnade dörren ut i vardagsrummet.

Då satt han där. Röd, söt och tjock. Vi pratar Sixten här va. 

Under natten hade han fått tag i rönnbär som låg på byrån i hallen. Nu låg rönnbären i hela vardagsrummet.

Å inte vill han städa upp själv heller. 

Då var det dags igen.

11 timmar på AG (vilket betyder 11 timmar någon annanstans, i detta fall Kolmårdssogen)

Äventyrskamp med ett hundra tal gäster.

Min uppgift var att stå i Rövarskogen och spela Tengla Stigfinnare. En uppgift som jag tog på största allvar. Jag älskar att spela rövare.Iaf, på min station fick gruppen först göra upp en eld med hjälp av tendstål och naturen. Bör tilläggas att det var Baltgrått i går, regn, snö och snöblandat regn. Så naturen var ganska blöt. Det var förvånansvärt många grupper som lyckades med tändstålet så att snöret över elden gick av precis som det skulle. Då kom nästa uppgift, smälta tenn och gjuta tjusiga medaljonger som jag fick godkänna. För dessa fick de sedan köpa pilar av mig, för att använda till pilbågen. Tavlans poäng avgjorde hur många steg de fick till den stege de skulle använda sig av för att komma upp till ett lösenord. Som en liten minikamp i kampen kan man säga.

Jag prisar mitt underställ. Det gör jag alltid efter såna här dagar. Men jag blev lite blöt iaf (läs mycket), trotts tre lager tocktröjor + väst och två par byxor. Dessutom en intensiv röklukt. Jag hade en egen liten eld att hålla liv i oxå. Om grupperna inte kunde få upp eld på egen hand kunde de få låna lite av min. Mot en sång eller en dans.

Så klockan åtta i går kväll tvättade jag dreadsen. Vilket gjorde att jag kom i säng vid halv ett, de var först de håret var någorlunda torrt. 

Varje stad har en liten skvätt av Litauen över sig. De där gråa disiga tråkvädret får iaf Norrköping att se ut som att jag befinner mig i Klaipeda, Jonava eller Vilnius. För ca två år sedan befann jag mig just där, i Litauen. Gallt grått och ganska fult. När jag kikar ut genom fönstret känner jag nästan lukten av Litauen i näsborrarna, samma lukt som i bland finns i Elins trapphus. En lukt som inte går att beskriva.