LillaQ- Tror på att det går att förändra välden.

Alla inlägg under december 2011

Av Maja - 31 december 2011 13:07

Saker som gör mig galet irriterad, arg och lite ledsen just nu:
1. Att många landsbygdsskolor på Gotland hotas av nedläggning så att elever kommer att få otroligt lång restid till skolan. En kortsiktig skrivbordsprodukt för att spara pengar. Idiotiskt.
2. tv3.s trailer för Mammor & Minomodeller, ett program om mammor som verkar använda sina barn som leksaker och försöker uppfylla sina egna modelldrömmar genom sin barn. Urk.
3. Röda Korsets reklam. Den där en gammal farbror ligger i sin sjuksäng och pratar med sina barn och barnbarn. De är bara det att han har hittat på dem å de finns i hans fantasi. Det gör ont att det finns så många som är ensamma, som inte har någon.
4. Folk som smäller raketer långt innan nyår. Många hundar, katter och hästar blir livrädda. Låt bli. Jag är glad över att Sixten tycker att raketer är fint och roligt att titta på.

I kväll rings det nya året in. Undra vad jag kommer vara arg på då.

ANNONS
Av Maja - 29 december 2011 12:52

Nu är jag hemma i mitt eget hem med min egen katt och jag har mellandagsreat tillsammans med halva Norpan 

Efter några dagar av jul på Gotland har jag inte bara släpat hem julklappar utan även en förkylning.


Nå väl. Julen var fin, grön, kladdig å inte så kall. Men i stort som en jul ska vara. Båtresan över var oxå som en båtresa kring jul ska vara, full av folk, både okända och kända. 


Sixten var oxå nöjd med att ha mig hemma. I natt har han sovit i min säng utan att vecka mig runt halv sex genom att klappa mig på kinden, vilket han har gjort två morgnar i rad. Som tur är har han varit snäll nog att inte använda sig av klorna när han petat på mig i ottan. Å nu ligger han och sover sött på min fortfarande ouppackade väska. 

ANNONS
Av Maja - 16 december 2011 10:16

Fårösundsskolans  högstadiums vara eller inte vara har på gått ett tag. För några år sedan riskerade högstadiet i Fårörsund  att läggas ner och eleverna skulle få flytta till Slite vars lokaler är större och där Norra Gotlands samtliga högstadeelever då skulle gå, det var planen. Men så blev det aldrig. Det startades planer om en friskola i Fårösund för att kunna ha kvar ett högstadium på orten. Politikerna lovade att högstadiet skulle vara kvar och någon friskola startade aldrig. Men nu är vi där igen, högstadiet ska bort. Det går tydligen inte bedriva undervisning med så få elever som finns där nu. 


MEN. Region Gotland mål är som välbekant att befolkningen på Gotland ska öka, då är det inte bara de som är boende i Visby som ska öka utan även de mindre orterna, tex Fårösund med omnejd. Att befolkningen på norr ska öka samtidigt som man lägger ner ett högstadium och låter vissa elever åka buss i ca 1,5-2 timmar enkel väg till skolan rimmar lite illa i mina öron. För vem vill flytta till Fårö om ens barn måste ha halva sin fritid på bussen under tre år?! 


Dessutom ser jag det som positivt med en mindre skola, jag tror att det skapar trygghet på ett annat sätt, det finns större möjlighet att de vuxna som finns i skolan ser barn som inte mår bra tex. Man lär känna varandra som elever och de "vatten täta skott" som lätt kan bildas på en större skola mellan klasser och årskurser är lättare att arbeta bort.


 Nu är det över tio år sedan som jag gick på Fårösundsskolan och jag trivdes och jag är glad att jag fick gå på en förhållandevis lite skola. Då för tio år sedan var det fler elever som gick där, var ca 150 elever. Å ja, jag tycker att det är orimligt att låta elever bussas på detta sätt. Det ska spara pengar sägs det, men det som Regionen sparar på är Regionens egen framtid. Å det är inte vidare smart. För det kommer att slå tillbaka. Det är ett förslag från folk som inte sett verkligheten på ett tag utan suttit instängda på ett kontor och skissat på ett papper. 


Å hur går det med friskoleplanerna.

Jo, det är för kort tid. det kommer inte hinnas starta en friskola innan högstadiet ska bort.  Det är nästan så man undrar, vill inte Regionen att Norra Gotland ska ha möjlighet till inflytt?!

Av Maja - 13 december 2011 11:15

Ja. 13.e december. Lucia. På Fejja är varannan statusuppdatering om något litet lussetåg eller artiklar från DN  om killar som blivit framröstade som Lucia men som inte får av skolan.


Alla små barns dröm är att få stå med levande ljus i hår. Själva står de med kliande glitterkrona med glappande batteriljus.  

Å den som har tur, om man är tjej alltså får en dag ha en krona med levande ljus och stå där längst fram och stråla. Men allvarligt, varför vill folk vara Lucia?!  Det är ju ren och skär tortyr. Med en krona som inte passar ett enda huvud, stearin som sakta men säkert rinner ner i pannan, har man tur så blir det bara en stearinklump i håret som för visso gör ont att ta bort. Men det är ju efter själva tåget så då kan man ju skrika. 


När jag var 14 år stod jag där i mitt blonda hår och strålade. Jag hade extrem tur, ljusen började inte rinna förrän de skulle blåsas ut. Kronan var som sagt ett tortyrredskap utan dess lika. Mamma satte sånna där små kuddar som finns i cykelhjälmar för att den över huvudtaget skulle gå att ha på sig. Så vitt jag vet sitter de fortfarande kvar med häftmassa i Rute församlings Luciakrona. Alla stackars Lucior efter mig har nog insett varför de hamnat där en gång i tiden. Ett år senare gick jag i nian och jag kandiderade inte ens till Luciavalet. Jag hade varit med om det en gång och nej, aldrig mer. 

Av Maja - 13 december 2011 08:38

Satt  på en bänk på dageiset och satte på mig skorna. In kommer en liten lucia med sin pappa i handen. Lucian pekar på mig och frågar. Pappa, vem är de där?  Det blir tyst, varken jag, pappan, eller någon av de två förskollärarna säger ett ljud.

Till sist säger jag. Ja, de kommer då få reda på om en liten stund... Fram tills dess får du vara lite nyfiken. Den lilla lucian fortsätter titta på mig. 


Jag var alltså och tittade på minimänniskor som sjöng lusselåtar i otakt. Å anledningen till att jag var där, jo, jag var kvällens hemlighet/överraskning. Eller rättare sagt mina eldkunskaper. En liten eldshow med poi och fire fingers. Det var kul, jag blev peppad på att plocka fram poien igen och köra mer. Jag har ju typ lagt dem på hylla som man säger.  Kidsen gillade det. När jag hade släkt poien hörda jag ett barn  från publiken. Hon är cool. 


Mitt mål i livet kanske är att bli barnidol?! 

Presentation


Poesi och visor är inte saker som man hittar, utan det är saker som hittar än, och det enda man kan göra är att gå där det kan få tag i en. - Nalle Puh

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2011 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ LillaQ- Tror på att det går att förändra välden. med Blogkeen
Följ LillaQ- Tror på att det går att förändra välden. med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se