För ett tag sedan gick ett  event runt på Facebook ang en flicka som var försvunnen. NT skrev oxå om detta.  Flickan bor hos sin pappa som har enskild vårdnad, men mamman har umgängesrätt och det var vid ett sådant tillfälle som flickan  försvann. Detta har hänt tidigare, att mamman inte lämnat tillbaka flickan i tid, men då har det bara rört sig om några timmar alternativt någon dag. 

Pappan polisanmälde händelsen när dottern inte kom tillbaka. Pappan kände att han inte blev tagen på alvar av polis och åklagare, för flickan var ju med sin mamma.

Att få enskild vårdnad som man i detta land är inte allt för enkelt, ofta har modern försprång i vårdnadstvister, just för att hon är kvinna och vi tycks ha någon slags övertro till det magiska moderskapet. Undra om denna man hade blivit mer tagen på allvar om han vara kvinna. Alltså att situationen var helt tvärt om, en pappa som inte lämnar tillbaka sitt barn efter två veckors semester i hop. Och mamman hade haft enskild vårdnad. Då hade allas sympatier legat hos mamman. Och att förälderns som hade tagit barnet var ett svin. 

Ja, för i Facebookeventet kände jag det så, pappan fick inte de stöd som förväntas av helt okända personer i ett event när man pratar kring en sådan sak som att ens barn försvunnit. Jag tror att kommentarerna hade sett annorlunda ut om pappan varit en mamma. För flickan var ju med sin mamma, hur farligt kan det va?! Så som jag ser det, det finns en anledning till att pappan har enskild vårdnad, så ja, det var farligt.