Ga... Jag har länge tänkt ansluta mig till något fack. Men vilket? Det är frågan. har fått DIK forum (förmodligen för att jag plugga en distanskurs i kulturpedagogik) DIK kanske är fackförbundet för mig, tänkte jag. Så jag kikade in på deras hemsida, slängde iväg ett mail. Å nu väntar jag på svar. Egentligen är det ju det självklara valet om jag nu får jobb som museipedagog någon stan, eller iaf en heltid som guide eller så. Men nu är ju kruxet teaterpedagog utbildningen... eller krux och krux. Ja, ingen verkar vet vart man ska ansluta sig som teaterpedagog. Men just nu lutar det åt

DIK museimannaföreningen. 

Vuxenpoäng?! 

Då har vi fått tenta resultatet. Behöver inte känna mig helt värdelös som inte klarade skiten. Vi var fler, så nu är det nya tag som gäller.  Två av dom jag umgås med fick oxå beskedet om omtenta. 

Jag har kommit fram till det förut. Universitetet är inte bra för människor. Grundskolan jobbar med att alla elever har olika sätt att lära in på, och pedagogen måste se till att alla får den kunskap de behöver på sitt sätt. Men så är det inte på landets högskolor och universitet, nä, för där kör de samma stil som de gjort sen tidernas begynnelse. Eleverna får låna pengar, köpa en hög med böcker och sen göra jobbet själv (så är det iaf i mitt fall, jag vet inte helt hur det ser ut när man läser program) med hjälp av lite föreläsningar då och då. Ga. Jag blir galen. Jag är pedagog, och jag är tusen gånger med pedagogisk än många av mina föreläsare, som jobbar med att lära ut sin kunskap, men det kan dom inte. För dom vet inte hur man lär ut den. Känner mig som Lilla My, liten och arg.   

Ja, tiden går. Hösten är här. Och det börjar bli kyligt att sätta sig på cykeln och trampa/rulla ner för Kungsgatan till campusbussen.

Suck jag blir trött. Det finns ett nytt fenomen på våra gator och torg. Medelmsvarvare. Personer som är anställda för att varva medlemmar till olika organisationer, av organisationen. Första gången jag såg dem trodde jag att det var aktiva personer inom organisationen som hade en aktion. Men icke sa nicke, kort där efter fick jag reda på att en vän till mig fått jobb under sommaren som medlemsvarvare och där gick det upp ett ljus för mig, de betalar folk för att få nya medlemmar. Nu har medlemsvarvarna skuttat runt på Norrköpings gator i ca 1.5 år. Och jag börjar bli minst sagt trött. I början gick de inte på mig, jag ser ut som en "medveten" person, med röda dreads, Palestinasjal, ibland trasiga jeans osv. Men nu går dom faktiskt på mig. Jag väljer väl själv när var och hur jag vill vara aktiv i en organisation. Om jag är intresserad söker jag själv upp organisationen. Det som irriterar mig är främst är att de faktiskt får betalt för att varva nya medlemmar. Det är sånt som jag gör gratis i andra organisationer. Föreningslivet går ut på att medlemmarna engagerar sig utan att vilja få ersättning, för att man vill. Men vad är då problemet med dessa organisationer? De vill väl ha fler medlemmar, ja det vill väl alla partipolitiskt obundna organisationer. Men varför anställa folk, och vanliga dödliga som inte orkar vara medvetna och har dåligt samvete för det inte orkar bry sig, blir de "attackerade" kanske de betalar 100 spänn i månaden för att stilla sitt dåliga samvete. Men varför anställa personer för att få nya medlemmar. Jag fattar inte. de organisationer som gör det sjunker i ina ögon ärligt talat. 

Tisdag och självstudier.

Har pluggat lite gran. Vilket gör att jag känner mig ganska duktig. Gått runt och pysslat, diskat och duschat. Ska dock ta mig i kragen och plugga mer.

Har kommit framtill att jag verkligen är usel på att tvinga mig själv till att plugga. Jag har noll självdisciplin, tror att jag tappade den någon gång i våras. För jag har ju haft det, nån gång för länge sedan... Tror jag iaf. 

Får försöka hitta den där disciplinen igen, ligger väl nån stans bland alla mina saker... haha.

ja, då var det dax dagen för mitt öde. Nja, kanske inte så har ju ett par gånger på mig att lyckas tenta om om det nu är så att det sket sig totalt i dag. Dagen började dock mindre bra. 2 min i sju kommer mamma ut, jag vaknar av "har du för sovit dig?!" Pling så är jag vaken, tittar på klockan och ja, jag hade för sovit mig. Det som inte får hända hände. Bussen går sju och jag kastade på mig kläder, panikborstade tänderna och slängde  mig på cykeln. Han peta ner ett äpple som jag kunde tugga i mig på bussen. Utan kaffe i blodomloppet kom jag fram till campus och tentasalen.  Fick ett äpple av Marie så att inte energin skulle tryta. Iaf efter två timmars skrivande gav jag upp och lämnade in min papper. Gick så där. Första gången jag skriver någon form av prov sen jag tog studenten 2004. Så jag är trotts allt inte helt missnöjd.   

Jag är trött. Eller ja, snarare död. 

Jag och mor var till IKEA för att inhandla lite prylar. Va inte jättemycket folk, men jag blev toktrött iaf. Nu har jag en Stefan, ja en sittdyna till min skrivbord stol.  Och lite smått och gott.

I går hade jag min första lektion som utbildad teaterpedagog, på Folkuniversitetet. Ett gäng glada kvinnor födda från 89 till 45. Jag var nöjd, pepp och trött när jag tog min skruttiga lilla cykel och trampade hem vid halv åtta.  

Japp. Föst en visning på Arbetets, Industriland tillsammans med Maria. Ja, helt oki. Sen snabbrep med Soon, och efter det medverkande på två konserter. I Baptist och sen i Hörsalen. In en vända på Grammofon för att lyssna och kika på Erik och Hall som läste poesi. Trevligt. Sen en massa tid åt att veta vad man skulle göra. Jag mötte upp Marie och diverse människor. Vi tog beslutet att ta oss till Crescendo mest för att ingen av oss hade varit där innan. För 60 spänn fick vi se ett Jazzband med söta gamla gubbar. Jag träffade halva min kör... Och fick reda på att ett Bluesband som skulle spela efter jazzgubbarna. Vi gick ut för att andas lite... Vilket jag inte skulle ha gjort. För när jag skulle in igen var det näst intill omöjligt, det var inte bara jag som skulle in om man säger så. Lokalen var full, och de släppte bara in om någon gick ut. Så där stod jag och trängdes med mer eller mindre fulla 50-åringar.  In kom jag tillsist. Och det var värt att stå och trängas lite först.. Fick lift med Lena och Tomas hem. Och vid ett släckte jag lampan. A, en bra dag.