Kaffe vid datorn och kolla de som hänt i världen, både den lokala och den nätbaserade, läs Facebook. Det har lixom blivit rutin. Sen kollar jag yr.se oxå, för att veta temperatur och vad jag ska sätta på mig för kläder.

Kollar mail oxå. Både innan jobb och sen typ en timma efter jobb. Just nu har jag 5 inkorgar att kika i regelbundet. Det kan ju tyckas vara en för mycket. En hotmail som just nu mest är en skräpkorg, men vissa viktiga mail hamnar där, så jag måste kolla den. Det finns starka planer på att avveckla den. Sen Alter Ego mailen, både info-adressen och min egna. Info-adressen är vi fler som kollar så den är inte lika akut. AB-kontakt mailen ska oxå kollas och sen min privata, läs inkorg som alla arbetsgivare har och skickar till. I bland när jag loggar in och har sisådär 7 nya meddelanden tar kontorstiden lite tid. 

Då har sista dagen på min vara-på-museet-11-dagar-istäck-period tagit slut. Det har varit bra dagar. Fyllda av akrylfärg, barn, kreativitet, fina samtal, tyck och tänk. Och ja, vi kan förändra världen! och Ja vi kan göra jävligt coola grejer. Framförallt under de dagar då jag var ledig men var där som konferensgäst. Men nu har jag fyra fina dagar fyllda av icke jobb att se fram emot.

I morron blir det glass och parkhäng. 

Ja. Som vanligt. Jobbat.

Nu sitter jag här och väntar på att de råstekta potatisarna ska bli klara. Potatis är det bästa som finns, det är billigt och går att variera i alla dess former. 

Månaden börjar lida mot sitt slut och snart är vi inne i juli, vad hände? Och som vanligt sitter jag med räkningar, en baksida av vuxenhet om jag få säga så. Samma sak med CSN-skulder. Men, denna månad finns ett litet undantag mot de månader som har varit innan, jag kommer få pengar att lägga undan. Hur coolt är inte de? Jag som är van att leva extremt på marginalerna kommer kunna spara pengar till månader där det kommer krisa på inkontot. Är smått chockad över denna månadslön. Fast det är bara att tacka och ta emot och tänka på de slit jag haft för att få in pengarna.   

Suck.

Inte ett  dugg pigg. Hade lätt kunnat tänka mig att sova in god stund till.

Men med kaffe blir allt bättre.

Iaf.

I går hände det lite saker både på jobb och bostadsfront.

Så nr 1. I höst flyttar Ricky in i Norrköpings minsta kollektiv. Det känns fint, står inte utan boendekamrat längre. Så i augusti blir det inflyttningsfest.

Så nr 2. Jag fick en förfrågan om en tjänst på 10% som jag tackat ja till. Så nu jobbar jag för Anorexi/Bulimi-Kontakt oxå. Hej min 5.e arbetsgivare!   

Hade en hel del våndor om jag skulle säga ja eller nej, försökte bolla med katten men utan resultat. Bollade med Erik och Marre, det gav resultat.

Har inte en blekaste hur min höst kommer se ut, hur mycket jobb jag får osv. Hur mycket jobb Alter Ego kan skrapa ihop.

För helst vill jag ha ett halvtidsjobb. Ett jobb. Inte fem. Fast nu är det så. Å andra sidan skulle ABK varit en "fritidsysselsättning" så det kan lite gärna bli ett jobb. 

Jaha.

Helgen är över.

Tillbaka till den gråa vardagen. Fast de är inte sant. För min vardag är inte speciellt grå eller tråkig. Snarare fylld av Akrylfärg, barn och kreativitet.

Sen är det midsommar i slutet va denna vecka.

Mina midsomrar brukar se ut så här: Lektant och glassutdelare på Bunge, dans kring stång i förd folkdräkt av ylle som gör att den aktionen blir som rena rama friskispasset. Middag hos Möllerström och kvällen avslutas på Kuten.

I år kommer det hända nått nytt. Vad vet jag inte, jag vet för visso var jag ska vara och med vilka. Men själva upplägget och känslan kommer vara ny.

Ja.

Museet i dag med. Men som anställd. Fick göra min egen frukost i morse, ingen lyxig hotellfrukost i dag inte. Ingen mat från cafét. Fast de sista var inte sant, för jag åt deras mat. Den mat som var tänkt om middag sparade jag i kylen på museet, det fick bli lunch i dag. Så i går kväll fick jag laga in egen middag.

Iaf. Sommarfabrik var det.

Och vi slog besöksrekord för sommaren 30 pers!

Mutter.

Mutter.

Jättemutter.

Det går bara bröllopsskit på teve i kväll.

Varför?! Jag är verkligen inte intresserad.

Och jag är påtok för trött för att uträtta något klokt. Hade hoppats på en fin tevekväll med Sixten. Men nä, otur kan man säga. 

2,5 roliga, inspirerande, peppande, diskuterande dagar i Norpan.

Nu ligger jag i min säng och känner någon slags tomhet, en tomhet som är svår att förklara. Jag är glad, trött  och tom. Jag har träffat helt underbara människor som har gått rakt in i hjärtat och jag saknar dem redan.

Dessa dagar som vi har haft tillsammans ska så smånging om bli en utställning som ska turnera land och rike runt. Och jag har fått vara med att påverka.