I dag tyckte jag inte att kidsen var söta. Första gruppen var odräglig och äcklig. Jag vet, man får inte säga så, men när man har barnskräck får man. Det finns två ungar som är söta. Det är mitt gudbarn och hennes syster, dom kan jag hantera. Å där är jag största idolen. Bra för egot. Men en sak, kids dras tydligen till mig som om jag vore en form av magnet. Hundar gör samma sak, fast dom tycker jag om. De två grupperna vi hade i går var små änglar. Å sen när jag skulle hem fick jag gå igenom ett korsförhör. Barnen från andra gruppen var kvar i foajén. Och de kände igen mig. Fan tänkte jag. Och fortsatte spela Ruska. Men det sket sig, de såg rakt igenom mig. Sista dagen på museet i dag. Fick två böcker och i kväll ska jag se ett genrep på Byteatern.