I bland är det inte lätt att vara Sixten.

I dag plockade jag fram kopplet. Sixten gick raka vägen till balkongdörren. Jag sa, Sixten vi ska gå ut till stenarna, de tycker du ju är kul. Så jag tog Sixten under armen och gick ner i trapphuset. Grannen dammsög och Sixten tyckte de lät otäckt. Ute sprattlade han som en tok. Jag släppte ner honom vid stenarna och han vände på tassen och drog tillbaka hem. Ett barn skrek och en familj skulle hälsa på någon släkting på Norrköpings lyxigaste äldreboende. Småbarn cyklade om kring. Sixten blev rädd. Och lite räddare och sen jätterädd. Jag tog sprattelkatten under armen och gick hem. Då blev han glad. Hemma i tryggheten gick vi ut på balkongen.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu. Sähär typ dryga veckan efter så måste jag få ut lite tankar i text. Men jämna mellanrum så blossar diskussionen upp. Jag syftar nu på att Zara Larsson gick ut och sa att hon vad nöjd över att hon gått upp i vikt och att lite celluliter har vä...

Efter att ha sett denna veckas avsnitt av Kobra som behandlar mens i konsten fick jag inspiration att dela med mig av mitt mensliv.   Mitt förhållande till mens är aningens komplicerat. Vi har levt ihop i typ 17 år, eller ja, om vi ska vara petno...

  Jag börjar bli smått allergisk mot ordet hälsa. Men vad betyder det, egentligen. Jag gjorde ett litet försök att slå upp hälsa och kan konstatera att det verkar vara ett ord som är svårt att definiera. Och jag har märkt att den stora massan inte ...

I går, fredag såg jag första avsnittet av Fittstim-Min kamp, sedan dess har jag inte helt slutat tänka på programmet, eller dig. Känner att det är en del jag behöver säga. Men hur? Så jag gör så här i. För en del av mig blir så jävla arg, en annan de...

  Sitter och ser på Nyhetsmorgon som i dag enbart handlar om Filippinerna och tyfonen som drog fram där för en vecka sedan. Landet är i kaos, bilderna som visas är hemska, byra, städer, samhällen som bara är borta, sönderblåsta. Just nu pågor ett e...