Så här några timmar efter alla andra ser jag på Körslaget. Det är reprisen från i går. En annan dansade rumpan av sig med massa barn.

Mina tankar. 

Varför är det två som inte har en kör från sin hemstad? Känns som om att produktionsbolaget ville ha med en kör från Växjö och en från kobben. Och de artister de kunde hitta  var inte födda på dessa ställen och fick dra långsökta kopplingar. Det gillar jag inte, men samtidigt är jag ju liite partisk, med tanke på att Gotland är med.

Men vad tyckte jag då?

Team Rongedal - This love (Maroon 5)

Lite lätt skrikig och tråkigt låtval. Dessutom ganska spretig. Ojämn energi på scen

Team Mojje - I gotta feeling (Black Eyed Peas)

Jag är partisk. Klart jag tycker att de är bäst. En av killarna gick på min gymnasieskola. Och en tjej kommer från hemsocknen.

Team Picasso - We built this city (Starship)

Klockrena, snyggt framförande, "en röst" jag gillar.

Team Strömstedt - God only knows (Beach boys)

Fint, men tråkigt. Väldigt tråkigt.

Team Sundblad - Wannabe (Spice Girls)

Gillar låten och energin. Dock inte solisterna som spretade.

Team Gyllenhammar - Fox on the run (Sweet)

Nja, tendens till skrikigt.

Team Moraeus - Jag såg i öster (Folkmusik) 

Gillar. Fina harmonier, bra låt och bra energi.

Klev upp ur sängen vid åtta, på en lördag (-)

Klockan 11.15 skulle jag har ett Intro på en utställning för 50 pers och kände att jag inte hade stenkoll på vad jag exakt skulle säga och behövde dra igenom min prata ett par gånger. Strax efter 11 kom jag till museet, lagom nervös (+) eller oki, sjukt nervös (+) Jag hjälpte till lite i informationen, tjejerna som jobbade helg hade rätt dålig info gällande deckarkortet och Mysteriet med Staden i stort. Så jag berättade och de lyssnade på vad jag sa till besökarna (+++). Klockan blev kvart över, och inte kom det någon grupp inte (--) Jag väntade till kvart i tolv innan jag begav mig där i från, hem till Maria för att gå till replokalen (++). Vi mötte upp Erik (++) och väl i replokalen upptäckte vi att de börjar får fason på den, speglar har kommit upp, nu väntar vi på draperier (+++) En skådis kort drog vi i gång med lite frys, eller ja, det blev snusk-frys (++++) Repade två scener och sen begav jag mig ut mot Kolmården och Hotellet. I lekrummet var det fullt ös (++++) kändes bra inför diskot och herregud i min lilla låda vilket disko det blev (++++)

Hemma hos mig köpte man inte bröd. Man hämtade bröd från frysen, man åt inte Hushållsost eller frostis. Mamma gjorde egen potatissallad och jag var avis på de andra barnen som fick köpepotatissallad och hotdogs när vi grillade med klassen. Hemma hos oss åt vi nästan aldrig hot-togs, de smakar inget tyckte mina föräldrar. Färdiga köttbullar fick jag endast äta på Gotlandsbåten, när vi köpte med oss mat från någon ICA-butik, det var lyx.

Skogaholmslimpa med hushållsost och ett glas Oboý brukade jag få som mellanmål hemma hos min klasskamrat Maria. Sånt mellis fick man aldrig hemma hos mig. Jag gillade att äta mellis där, det var nytt och gott och roligt. Fast det fanns de som gillade att äta mat hemma hos mig. Som hemlagat potatismos, egen sylt, eget bakat bröd och att man fick ta hur många skedar i Oboý glaset som helst, nästan iaf.

När glassbilen kom fick jag bara välja påsarna med jättemånga pinglassar i, helst sånna som var isglass. De var påsar som aldrig tog slut, jag kunde hålla på med en påse i en evighet. Jag tor att det var ett knep från mina föräldrars sida, för att slippa tjat om glass. I bland hände det att jag fick annan glass, men då brukade jag vara sjuk och pappa ville muntra upp mig med lite glassbilsglass. 

Varma koppen är en sådan grej som jag kan köpa i dag, och tycka att det är ganska gott. Jag vet att det är rätt äckligt, men jag har bra minnen till den pulversmaken. För när jag var hos mormor och morfar på somrarna och vi åkte på utflykt fick jag alltid varma koppen. Smaken påminner om barndom och om sommar.