Jag och mitt konstiga jobb igen.

I söndags var jag i Kolmården, parken hade sista dagen öppet och parken var full med folk. Jag och mina kollegor målade barn i nästan fem timmar. Kallt som fan var det. Började regna mellan varven. Å i måndgs var jag på Hasseludde och jobbade. Å nu siter jag här med snor i näsan. Tror inte att det har med mina två dagars utejobb med för lite kläder att göra. Dels har den här så kallade förkylningen legat i gottat sig i min kropp ganska länge utan att spritta ut med full kraft. Dels hade jag tokmycket kläder på mig båda dagarna. I dag väntar annat jobb, lektion på Folkuniversitetet.  

Saker jag borde göra i stället för att sitta här.

-Planera dagens lektion på Folkuniversitetet.

-Repa visning inför nästa vecka.

- Tvätta

Sen har vi ju Sixten oxå. Han är bara för söt. I går visste han inte vad han ville. Han hoppade runt, gick runt, slickade sig lite, åt lite mat, kissade och tittade på mig. När jag försökte leka med honom tittade han på mig med en blick som sa Du, tror du att jag är så där liten och barnslig. Jag tycker inte att det är ett dugg kul att döda mattan.

Å nyss satt han i vardagsrums fönster. Med ett skutt hoppade han ner och i full kareta sprang han mot mig. Tvärnitade och satte sig på mattan och slickade på svansen. De är min bebis det.