När jag läste Kulturpedagogik i våras mins jag att vi pratade om just arbetskläder i visningssammanhang och det fanns ett kapitel i en av våra kursböcker som behandlade frågan. Jag har aldrig reflekterat över arbetskläder vs privata kläder. Eftersom jag altid har haft sekelskifteskläder när jag jobbat på Bunge. Inte heller när jag började på Arbetets Museum har jag behövt bry mig om vad jag sätter på mig, men tanke på att jag altid kör svart när jag göra dramavisningar i Industriland. I höstas kom Myran till som repertoar och då är det givetvis myrdräkt.

Men nu när jag även visar Mysteriet med staden så måste jag tänka vad jag sätter på mig, den funkar inte med trasiga jeans och tröja med för mycket tryck. Då lyser mitt privata för mycket, och jag har redan mitt hår och piercing som lyser mitt privata.

Samtidigt tycker jag att det är väldigt skönt med arbetskläder. För jag slipper tänka. Det är någon annan som har bestämt att nu är detta dina kläder, givetvis är det en fördel om jag trivs i kläderna. Och när jag sätter på mig arbetskläderna börjar oxå arbetsdagen, när jag för sätta på mig mina egna är jag civil. Jag gillar den fysiska handlingen som blir mellan ledig och i jobb. 

 

Mamma

18 april 2010 10:45

Det där med arbetskläder har jag alltid tycket varit bra, säger jag som alltid har fått jobba i mina privata kläder. Hur tänker du dig med arbetskläder i Mysteriet med Staden, då?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu. Sähär typ dryga veckan efter så måste jag få ut lite tankar i text. Men jämna mellanrum så blossar diskussionen upp. Jag syftar nu på att Zara Larsson gick ut och sa att hon vad nöjd över att hon gått upp i vikt och att lite celluliter har vä...

Efter att ha sett denna veckas avsnitt av Kobra som behandlar mens i konsten fick jag inspiration att dela med mig av mitt mensliv.   Mitt förhållande till mens är aningens komplicerat. Vi har levt ihop i typ 17 år, eller ja, om vi ska vara petno...

  Jag börjar bli smått allergisk mot ordet hälsa. Men vad betyder det, egentligen. Jag gjorde ett litet försök att slå upp hälsa och kan konstatera att det verkar vara ett ord som är svårt att definiera. Och jag har märkt att den stora massan inte ...

I går, fredag såg jag första avsnittet av Fittstim-Min kamp, sedan dess har jag inte helt slutat tänka på programmet, eller dig. Känner att det är en del jag behöver säga. Men hur? Så jag gör så här i. För en del av mig blir så jävla arg, en annan de...

  Sitter och ser på Nyhetsmorgon som i dag enbart handlar om Filippinerna och tyfonen som drog fram där för en vecka sedan. Landet är i kaos, bilderna som visas är hemska, byra, städer, samhällen som bara är borta, sönderblåsta. Just nu pågor ett e...